Valutahandel

Valutahandel

Bank for International Settlements senaste valutaenkätundersökning publicerades i början av september 2010 och visar att valutamarknaden – världens mest aktiva marknad – har nått nya rekordnivåer. Från 2007 till 2010 höjdes den genomsnittliga dagsvolymen från 3 300 miljarder dollar till 4 000 miljarder dollar, och föregicks av en nästan 50-procentig ökning av spotvalutahandeln, till 1 500 miljarder dollar per dag. Undersökningen visar också att valutamarknaden har en allt större andel hedgefonder, pensionsfonder och andelsfonder, vilket kan tolkas som att valutahandel i allt högre grad accepteras som en fullvärdig tillgångsklass.

Den ökade acceptansen kan vara ett direkt resultat av att valutamarknaderna har ett svagt samband till andra marknader. Under finanskrisen föll de flesta risktillgångar kraftigt och sambandet mellan olika tillgångsklasser ökade, men investerare som hade satsat på s.k. safe haven-valutor eller kortfristiga riskvalutor genererade god avkastning. Ett valutapar motsvarar förhållandet mellan två valutor, d.v.s. om en valuta faller kraftigt så stiger den andra valutan. Det innebär att valutamarknaderna inte kan krascha samtidigt som andra tillgångsklasser.

Fondförvaltarna har insett att en aktiv valutastrategi innebär mer än att minska riskerna och skapa realvärde i portföljen. I effektiva valutastrategier drar man också nytta av nya investeringsmetoder. Valutamarknadens storlek och likviditet gör den till en perfekt arena för andra investeringsmetoder där avkastningen kan lösas in oftare, exempelvis andelsfonder, börshandlade fonder och börshandlade valutor (s.k. ETC:er). Med börshandlade valutor kan investerarna exponera sig för risker från valutakursrörelser genom noterade värdepapper, enligt valutaindex som reflekterar ändrade förhållanden mellan två valutor. Investerarna kan även använda risker från lokala räntesatser.

Enligt maltesisk lagstiftning krävs det licens för att, på eller från Malta, erbjuda valutahandelsrelaterade tjänster i investeringssyfte. Organisationer som erbjuder sådana tjänster måste ha tillstånd från MFSA. Det gäller också för företag som erbjuder tjänster avseende derivatinstrument som optioner, futurer, swappar, terminer och CFD-kontrakt, som är vanliga instrument inom valutahandel. Enligt MIFID-direktivet är derivatinstrument, t.ex. CFD-kontrakt och valutakursderivat, finansiella instrument, vilket innebär att det räcker med tillstånd i ett EU-land för att få bedriva verksamhet inom hela EES-området. Dessutom kan vissa typer av spotvalutakontrakt (”rolling spot”) definieras som motsvarande transaktioner med derivat, vilket innebär att handeln är ”flyttbar” inom EES-området.

Ett företag som vill erbjuda valutainvesteringstjänster på eller från Malta, och därför behöver nödvändiga tillstånd, har flera alternativ att överväga beroende på vilken typ av valutahandelsaktiviteter som ska utföras. Ska företaget till exempel enbart handla för egen räkning eller agera som mellanhand och förvaltare av kundernas tillgångar?

Den kraftiga tillväxten av Maltas valutahandelssektor indikerar att Malta är en mycket bra bas för investeringsföretag som vill erbjuda valutahandelstjänster. Det lokala, juridiska regelverket ger en säker utgångspunkt för ett rättsområde som kanske inte alltid är lika entydigt inom andra jurisdiktioner. Rätten att överföra verksamheten från Malta till andra EES-länder är en annan viktig faktor som bidrar till valutahandelsföretagens intresse för Malta.

 

Further information may be obtained from one of our leading experts by contacting us below:

Your Name (required)

Your Email (required)

Subject

Your Message

 Yes, I would like to receive EMD's newsletter with information regarding legal developments and new services.

To help us fight spam, please enter the verification code below:
captcha